Öppenklass viltspår!

I morse tog vi sällskap av en tjej från klubben och åkte upp till makarna Skoglund för att gå vårt första öppenklass viltspår! Det gick med bravur, 17 min behövde Alice ha innan skottet och till slut klöven. En riktigt fin insats! Alice är en skicklig spårhund och hon älskar det. 

Spårträningen är igång!

Äntligen är snön borta, dagarna längre och ljusare och det är vår i luften. Dags att ta upp spårträningen med andra ord!
Igår fick Alice ett viltspår med 10 timmars liggtid som hon tog utan problem. BRA tempo, noggrann och med stor glädje.
I morse gick vi ett 14 timmars nattgammalt spår som hon också tar riktigt bra. Svårigheten blir korsande, färskare spår men hon hittar tillbaka och inga problem att finna klöven. Så noggrannhet och lång liggtid är vår utmaning nu. Men hon ÄR riktigt duktig, jag vill inte styra för mycket utan hon måste kunna lösa uppgiften själv. Min uppgift är att behålla glädjen! I viltspåret finns egentligen inget rätt el. fel hunden får spåra hur som helst i princip. Det är upp till föraren att kunna läsa sin hund och bestämma sig för vad som är ok.

En något suddig bild, från morgonens spår, Alice busar loss med klöven :-)

Viltspårsprov

Alice har blivit godkänd i anlagsklass i viltspår.

Men det var en minst sagt en brokig väg dit. Inte träningsmässigt, hon är en duktigt spårhund och jag kan läsa henne bra och det är en fin kombo.
Det började med att vädret igår bjöd på ett skådespel av åska, ösregn, dunder och brak! Först small det i huset och modemet gick sönder, för tredje gången. När C klev innanför dörren vände han irriterat för att åka och handla nytt med detsamma. Själv hade jag brådis, glömde stamtavlan, men kom i tid till att hämta upp en kursare som skulle hänga på upp till Vänersborg där proven skulle tas. Vi körde naturligtvis fel, hamnade på en väg som varit avstängd i 17 år?! Ändå visade gpsn oss dit. Vi slängde oss på telefonen för att få en riktig vägbeskrivning och samtidigt som jag försökte lyssna på vart vi skulle, började jag köra och vända på stället för att spara tid. Då började bilen tjuta och röda lampor började blinka. Då hade jag glömt att stänga bakluckan som jag öppnat när vi letat telefonnr eftersom det var så varmt i bilen! Herregud, vilken tur att buren var stängd och fastsatt. När vi kom fram med andan i halsen hade stackars Alice spytt av att åka runt och då kom domaren fram och ber oss starta. Pust! Det är INTE bra att stressa!

Okej, det vara bara att snabbt ladda om, tänka rätt och fokusera på uppgiften och det var precis det jag var tvungen att göra och JAAA det gick vägen.
Med mantrat det här fixar du lätt gumman, spårade hon med bravur :o)

Kritiken löd:
Spårar med glägje hela spåret,
Har inget som helst problem,
Lovande unghund

 

...och på 14 minuter var det hela över. Alice är världens lyckligaste viltspårshund, hon bara älskar det! Det fick vi bekräftat då domaren, något förvånad, uttryckte hennes spårglädje, 

så trots dålig start är vi båda superglada!  

 

Viltfreda!

Alice börjar bli riktigt bra på att spåra vilt. Ikväll tog jag bilen bort till "en annan skog" för att lägga mitt spår. När jag var mitt uppe i spåret, nånstans vid 400m mötte jag skogens konung x 2, vad gör man, dom är faktiskt väldigt stora! Avståndet mellan oss var ca 30-40 m och jag stannade till, funderade och fick göra en ogenomtänkt vinkel, jag ville ju inte sabba spåret. Jag gick vidare men då kom dom åt mitt håll och jag fick trixa mig bort, ner och över ett snårigt och blött parti. Jag gömde klöven i slutet och funderade på hur jag skulle göra, ska jag låta Alice gå det eller ska jag låta bli?

Jag tog mod till mig och gick spåret ändå, tog med mig en extra klöv i väskan ifall vi var tvugna att bryta mitt i. Men jag behövde aldrig använda den som belöning. Alice spårade väldigt fint, hon löste "strulpartiet" och jag var tvungen att lita på fröken eftersom jag inte visste hur jag hade gått. Bra och nyttig erfarenhet! Hon löste spåret perfekt och vi mötte inte älgarna igen!

• Att träna vidare: vi behöver annan spårläggare och vi behöver länga tiden.

Nu tar vi freda :o) Ha en go helg!

 

Viltspår

Idag hade jag förmånen att sitta hemma och jobba, då passade jag på att ta en längre lunch så att hundarna fick göra något annat än bara gå en bäcksvart kvällsrunda. Man får liksom passa på när man i dagsljus har chansen att göra något kul :o)

Alice har endast testat ett kortare spår när jag hade en viltspårskurs för flera månader sedan och jag har tänkt så många gånger att börja träna detta lite mer. Så äntligen blev det av, Alice fick ett 50 meters spår, utan blod, i skön mossterräng. Till en början tyckte hon det var lite läskigt och ålade sig fram i spåret men bara efter några meter så föll det liksom på plats och hon tog sig an spåret riktigt fint! Hon, (vi) blev så glada när hon hittade klöven.

Felix spår var 800 m och han är numer en van spårhund, tar vinklarna och spårsvårigheterna perfekt. Det blev en riktigt härlig lunch, nu har jag nöjda hundar och jag kan fortsätta arbeta en stund till :o)