Modigt att tävla?

Igår åkte jag många mil (hur nördigt som helst, jag vet) för att tävla med Alice. Det fanns inga tävlingar i närheten av där jag bor så jag gjorde valet att köra till Karlskoga Ridklubb för att köra en klass 1. Min förhoppning var att det skulle bli en lugn tävling, det var bara klass 1 & 2, trodde jag! Det som inte stod på anmälan eller på PM:et var att det samtidigt skulle pågå en inofficiell utställning. Två ringar med glada entusiastiska, skällande, springande, tjoande människor och dess fyrbenta skulle naturligtvis också trängas i det lilla ridhuset.

Alice brukar dock klara störningar ganska bra, men inte igår. Hon tyckte miljön var konstig och obehaglig, det var trångt och skällande hundar väldigt nära oss. Jag försökte leka och peppa henne innan vi skulle in på plan för platsliggningen, tyvärr började hundar skälla precis i "fel ögonblick" och att lägga sig ner nära hästbajs på ett dåligt mockat underlag, nähä....det tänker jag inte göra matte, jag vill hellre stå nära dig. Ungefär så var det. Jag hann inte vända upp förrän Alice kom gåendes med låg hållning mot mig.

Så för mig gällde det nu att tänka positivt, gå in på plan och köra en riktigt bra "träningstävling", att peppa Alice mellan momenten och lära oss av situationen. Det var en nyttig tävling, man hörde inte riktigt var tävlingsledaren sa, eftersom ljudnivån var hög, så lite chansning fick vi alla göra. Jag fick också ställa upp på en plats inför ett moment i ena änden av planen, där dom efter en lång väntan ändrade sig och flyttade startpunkten till andra sidan. Sånt är nyttigt att vara med om. Vad gör jag när det inte blir som jag förväntat, hur beter jag mig och hur samlar jag ihop mig och peppar för att gå vidare trots en besvikelse. Det gäller att tänka snabbt, att köra på ändå och inte glömma hunden.

Det handlar inte om poäng, det handlar om att göra det så bra som möjligt för (oss) Alice. Jag vill att vi, tillsammans ska få bra upplevelser, att Alice ska tycka det är det roligaste som finns att få gå ut på tävlingsplan. Vi gjorde mycket bra denna tävling, fick höga poäng men det bästa var nog att domaren tyckte att vi hade så fin kontakt, vi var ett team! Vi lyckades trots motgång vända den dåliga känslan till något positivt, det är jag både glad och stolt över, då har jag lyckats. Så för mig handlar det inte om att vara modig att gå ut och tävla (som någon sa) det handlar om att lära mig och få erfarenheter. Jag tror aldrig man blir duktig på tävlingslydnad hemma på sin kammare, man måste ut i verkligheten. Vi kan förbereda oss hur mycket som helst med störningsträning av olika slag, nya hundar, olika miljöer, listan kan göras lång och JA det är jätteviktigt! Men för mig blir det inte riktigt samma känsla ändå så jag behöver ut och prestera när det gäller, det är av analysen jag kan lära mig mer om vad vi behöver för att bli det där perfekta teamet. Det är av våra erfarenheter vi blir bättre, mer sammansvetsade och vi har roligt på vägen. För det ska vara kul att tävla, trots motgång :-).

Lydnadsdebut

Tidigt i morse packades väskan för färd mot Elfsborgs BHK och lydnadsklass 1.
Jag har tävlat lydnad tre gånger tidigare med Felix och det är många år sedan, så jag har inte direkt någon större erfarenhet av själva tävlandet.

Därför ville jag prova på, få bekräftelse och information om att min träning fungerar och för att se  hur vi håller på tävling. Rent detaljmässigt är vi inte klara, vi har ingen bra plats så målet idag var att ha kul, "hålla ihop"och att träna på att tävla, på riktigt! Jag hoppades också på att hitta den där goa känslan som ibland infinner sig på träning, när allt flyter. Jag hade bestämt mig att inte lägga Alice på platsen, utan se om de andra momenten fungerade rent uthållighetsmässigt. Jag ville också passa på att göra en tandvisning.

Vi drog nr 7 och jag hann bli nervös. Efter en ganska usel linförighet, släppte dock nervositeten och jag fokuserade och vi höll oss i vår bubbla. Jag hörde ingen annan än tävlingsledaren, brydde mig inte om publiken utan tyckte Alice var bäst av alla, berömde & var glad <3 Jihaa!

Facit blev att hon arbetade fint, trots att vi aldrig provat att kedja alla moment efter varann (tokigt jag vet) en dum nolla på läggandet annars blandade poäng upp till 10or. Men poängen spelar mindre roll, jag är SÅ nöjd av vi fann gokänslan och att Alice faktiskt håller ihop rent uthållighetsmässigt.

Att tänka på

-träna detaljer (börja fila,pilla och bli noggrann i fria följet) inga blicksläpp
-vändningar
- alla gångarter & riktningar
-ingångar på plan, så hon är med mig från början (hitta en annan ingång än föregående tävlande, för att slippa nos)
-momentrutiner (om det inte finns transporter, hur gör jag?)
-träna in ett ljud som ökar aktivitetsnivån
-fortsätta med aktiv platsliggning (träna med kända hundar)

Vi har massor att jobba med men det är ju det som är så kul.
Nu känner jag mig riktigt pepp och vill ut och tävla igen. Det bästa av allt är att Alice inte vill lämna plan!

Tack Jessika för support och för en superdag hos Elfsborgs BHK!

Snart lydnadsdebut.

Det börjar närma sig lydnadsdebut, jihaa!
Är vi klara, nja egentligen inte eller det beror på vad som är målet, eller hur?
Mitt mål är att på tävlingen, "ha med mig" Alice och då menar jag att hon ska jobba med bra attityd,  egagemang och att vi ska kunna jobba i vår bubbla utan att påverkas av de störningar som finns runt omkring. Vi vill så klart ha en positiv erfarenhet med oss hem så att vi blir sugna & taggade att tävla ännu mer :-)

Ni som känner oss och har följt vår lydnadsträning vet att den varit både upp och ner, jag har haft mycket jobb med att motivera Alice. Det har inte varit så enkelt, fokus har legat på engagemang och att ha roligt tillsammans. Efter hennes första löp blev hon förändrad, var deprimerad och gick bakom mig i allt vi gjorde. Så jag har jobbat med att försöka bygga upp ett lönade samarbete med fokus på kontakt och engagemang! Detaljer tar vi sen, det är jag duktig på och tycker om att pilla med. Jag tycker att vår träning ger resultat och ibland kan hon nästan kännas för het! (till min stora förtjusning)

Igår åkte vi på Tollare i Väst Kul-träff på Uddelvalla BK. En bra "tävlingsträning" med publik, lite konkurrens osv. Vi var sju tollare som var med och gjorde olika skoj övningar. Det var poängjakt- då skulle hunden apportera så många bollar som möjligt , bollksatning- föraren skulle ha hunden i fotposition och kasta bollar i en tunna, de bollar som kom utanför skulle hunden apportera in och till sist ett korvrace- en skojbana med tunnel där ekipaget skulle gå fritt följ med svårigheten korv mellan förarens ben, allt på tid.
Det blev så klart extra roligt när slutresutatet kom och Alice & jag hade kammat hem segern ;-)
Tack för fina priser och fint ordnat arrangemang.

Vi passade såklart på att fråga domaren (som fanns på plats) om en tandvisning och en liten kommendering på lydnadsplan. Vi fick en härlig gokänsla som jag ska bära med mig till kommande tävling! Nu kör vi/A