Nu har det gått en vecka sedan vi var hos Anna Karin på Västra. Alla Felix värden var bra (njurar, lever, socker), skönt! Han har nu ätit Previcox sen dess och den verkar fungera väldigt bra. Magen är fin och han är mycket gladare och faktiskt busigare än nånsin. Allt tyder på att han inte har ont längre. Snutten <3 Vi har även fått utskrivet Tramadol vid extra behov. Men Anna Karin var klar över att Felix inte håller för långa promenader längre, utan han kan göra samma som idag och därmed slippa smärta. Han gillar att busa med systeryster om kvällarna och det är ju kul om han kan få göra det.
Syster Alice då, hur har hon det? Hon har varit skendräktig och är nog fortfarande det. Det har faktiskt varit superjobbigt, jag trodde nästan att hon var sjuk. Hon var väldigt trött, gick bakom mig på promenaderna, skällde på allt och såg deprimerad ut. Det har varit så svårt att motivera henne till träning, det ända som fungerat hyffsat bra är spårttäningen. Men ni skulle sätt henne, när det var som värst så kröp hon de första 15 metrarna i spåret och skällde på stubbar och snitzlar! Vet ej om jag gjorde rätt, men vi fortsatte spåra ändå och hon växte faktiskt med uppgiften och lyckan var total när hon hittade klöven. Så här var det vid tre tillfällen sen försvann det.
Men oj var svårt det är att ha en tik som är så berörd. Jag hade lite (hemliga) planer på att komma ut på lydnadstävlingar nu i juni, men det fick jag ju snabbt omvärdera. Ja ja, huvudsaken är att flickan mår bra. Och det börjar släppa nu, tack och lov!
Dessvärre har hon börjat slicka sig igen på vulvan, så nu har hon fått blodiga sår. Nu kör vi samma behandling som i början av året och just nu är tratt som gäller! Hon ser riktigt sur ut och gillar inte mig just nu. Stackars fialotta <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar