Som jag skrev i förra inlägget har vi blivit godkända för att läsa till besökshund och ev fortsätta till terapihund. Superkul, narturligtvis!
Alice klarade utan problem testet att ligga kvar, sitta kvar, gå fint i koppel och leka med främmande. Hon är jättefin och jobbar bra när hon vet vad hon ska göra, alltså när hon får ett kommando/signal av mig. När det blir en otydlighet och jag måste vara tyst, då finns där en osäkerhet som kommer fram antingen som nos i backen eller så går hon iväg på egna upptåg (visserligen med viss kontakt med mig). Hon mår helt klart bäst i att veta vad som förväntas av henne, hon behöver en tydlighet och tid för att "våga" göra saker. När vi kom in testlokalen (där har vi tränat förr) och jag sa varsågod till att hälsa på testledaren sprang hon såklart till träningsväskan för att hämta leksaken, testledaren var inte intressant. Hon hälsade litegrann efter ett tag och förväntade sig sedan träning och tyckte jag betedde mig jättekonstigt.
Hanteringen gick hyffsat bra, hon fick händer i mun, vid lite grövre/hårdare hantering tyckte hon att testledaren var otroligt onödig och ville inte vara med. Att kramas var inte heller så värst kul. Den hotfulla kvinnan med sjal över huvudet fick sig en rejäl utskällning, när hon sen tog av sig sjalen sprang Alice fram och blev superglad, lättad? och visade undergivenhet.
Men vad innebär det då med att lästa till Besökshund? Ett besökshundsteam jobbar med att ge stöd, motivation, uppmuntran, sällskap osv. Min tanke är att kunna jobba med Alice som ett sådant team och att få utveckla min redan befintliga tjänst på Förebyggande enheten med ytterligare hälsofrämjande insatser mot seniorer. Frågan är om Alice är "rätt" material, där ligger min tveksamhet. Jag har inte tackat jag än till att gå (jag kommer troligtvis att göra det). Jag tror att det går att träna en hund till att bli mer social med andra, om hon förstår att det är en uppgift som är värd sin belöning. Däremot vill jag inte pressa henne till någonting hon inte vill, för rent generellt tycker jag det är skönt att hon inte är översocial och springer fram till andra männsikor. Det som känns bra är att det inte är någon press på att bli klar en viss tid, hunden är i fokus, man kan göra examina när man känner sig redo och man ansvarar själv för redovisningar och delar av utbildningen.
Nog om det ;-) Kul och spännande känns det iallafall!
Det är ju så superintressant, det här med beteende och mentalitet. Senare idag åker vi till Solbacken, (landet) och imorgon åker vi vidare till Sthlm för BPH.(Beteende och personlighetsbeskrivning hund). Jag tror mig veta hur Alice kommer reagera på de olika momenten, man jag är såklart inte helt säker, jag ser fram emot att träffa hela kullen och uppfödarna.
/Kram tills vi hörs igen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar